På platten går det okej...

Tredje dagen i rad nu med cykling och det känns faktiskt helt okej i kroppen för att ha legat på soffan i 5 månader. Det är nu bara att nöta på så här och samla tid på sadeln och mil i benen så ska det väl formen gå att få tillbaka tids nog. Man behöver inte ha speciellt höga studieskulder för att kunna räkna ut att kondition är en färskvara. På platten går det okej att hålla "farten" uppe men i backarna har jag inte mycket att sätta emot nu. Tar det därför väldigt försiktigt i backarna så att jag inte drar på mig syra i benen och går stum. I dagens form får jag svårt att återhämta mig om jag går på rött för många gånger och passen blir då inte så långa som jag vill.

Nu har jag två nätter på jobbet att göra så i morgon blir det skön vila från cyklingen så kanske baken får en möjlighet att återhämta sig. Morgondagens aktivitet får bli en promenad när jag vaknar i det fina vädret innan natt två på jobbet.

Mot soffan med en kopp kaffe...

Hoho haha, är det här på riktigt! Lill-bonden kör med sin 20 år gamla traktor och vänder hö, sommarstugs ägarna småpyssla på sina tomter, korna chillar i skuggan under träden i hagen, å mitt i den här Shangri-La idyllen får jag cykla helt gratis, brillante!

Att få kliva av cykeln efter träningen lagom mör å fin vid porten och veta att jag är okfri resten av dagen, det är livskvalitet. Efter en skön dusch på med mjuka kläder och fixa till maten som kroppen nu skriker efter. Med mat i magen är det bara att dra sig mot soffan med en kopp kaffe, inta rygglägen och sänka volymen så berättarrösten på National Geographic HD blir mjuk som sagoläsning. Sakta dåsar jag bort med en skön känsla i kroppen....inga ok, bara pleasure!

Effektiv cykeltid 138 minuter.

Måste bara slå ett slag för PowerBar's nya bar, PowerBar Energize C2 Max som finns i smakerna Berry Blast och Mango-Passionfruit. Fast och fin i konsistensen men ändå krämig med en välbalanserad söt syrlig eftersmak, femstjärnig!

Jag kan inte låta bli att le...

Det var inte helt bekvämt att sätta sig på sadeln igen....inte riktigt insutten än och torsdagens träning gjorde sig påmind. Men vilket trevlig väder jag får njuta av så här i uppstarten av träningen, det hade inte varit lika trevligt att dra igång träningen i regn å rusk. Tog därför det säkra före det osäkra och smorde in armar, ben och ansikte med solskyddsfaktor 20. Det blir ju inte så långa pass till en början så att jag skulle bränna mig kanske inte är överhängande. Men jag vill slippa köra med arm- och benvärmare mitt i sommaren bara för att jag bränt mig, den läxan gjorde jag i Italien 2008.

Studerade hitta.se kartan med en kopp kaffe innan det var dax att dra på sig cykelkläderna och sitta upp. Planen var att ha den nordvästliga vinden i ansiktet till en början för att sedan få den i ryggen och en behagligare hemfärd om kraften skulle börja tryta. Det är ingen hit att veta....1 timme hem i motvind med riktigt krispiga ben. Krafterna brukar kunna ta otrevligt tvärt slut så här till en början innan man byggt upp en någorlunda okej grund att stå på.

Jag kan inte låta bli att le och börjar nästan småskratta för sig själv! Smala och bilfria glesbygdsvägar som ringlar sig fram upp å ner genom skogen och på flacken mellan åkrar och kyrkor... Semplicemente troppo bello per essere vero! Effektiv cykeltid, 126 minuter och #¤%"¤ vad det är härligt att få cykla igen!

Vad skönt det är att vara tillbaka...

Då kör vi igång igen! Dagens återbesök på KS för check-up och slutkoll gav tummen upp för cykling igen, äntligen! Allt var i sin ordning och efter sista operationen såg det bara bra ut. Känns lite konstigt att få börja cykla igen efter nästan 5 månader utan någon fysisk aktivitet. Nu blir det att smyga igång lite försiktigt å öka successivt för att låta kroppen få en ärlig chans att komma igång efter dvalan. 5 månader i soffan har ju inte direkt gjort underverk på kroppen, hua!

Tog bussen direkt hem från jobbet för att hinna med en fin första kvällsrunda med cyclocrossen. Första gången jag lufta den nya crossen också, vilken pärla! Fick bara justera sadelhöjden 3 ggr direkt i börja innan jag hitta rätt, resten satt som en smäck. Första gången också jag kör med SRAM grupp på landsväg/cyclocross men inte sista, Red var som en dröm! Skifta också däcken för att få lite mer rull på asfalten, av med Schwalbe Racing Ralph Cross och på med Schwalbe Stelvio Evolution. Det blev ganska snabbt påtagligt att jag inte nött sadel på ett tag när jag gränsla den lövtunna Selle Italia SLR Kit Carbonio. Blir spännande och se hur det känns imorgon när jag ska hoppa upp på sadeln igen för att rulla iväg till jobbet....

Lugnt tempo på lätta växlar blev det ikväll och så får det bli ett tag framöver, effektiv cykeltid 80 minuter. #¤%&¤ vad skönt det är att vara tillbaka!

Från Campagnolo till Shimano...

Tisdag och snart går kanske världen under, eller...? Bara två dagar kvar nu till återbesöket på KS. Om domedagen finns, så kommer den äga rum den 25 Juni...

Igår Passade jag på att byta frihjulsbody på mina "slaskhjul" till landsvägscykeln. Bytte från Campagnolo till Shimano body för att passa Red-gruppen på nya cyclocrossen. CX9:an blir nu riktigt fin med ett par Mavic Cosmic Carbone SL, som gjord för stig, skogs- och grusväg nu.

Rätt slitsam historia att...

Nu börjar det dra ihop sig, återbesök på KS nästa vecka och ett klartecken då så rullar träningen igång igen 1:a Juli å det är #¤%&¤ på tiden! Det blir nog en rätt slitsam historia att komma tillbaka till gammal god form. 4 1/2 månad i soffan är inte ett helt optimalt upplägg för att kunna bibehålla formen.

Igår kväll var det dax för ännu en deltävling i SMACK-serien, Markim Linje, 64 km = 2 varv. +9 grader och en aning blåsigt. En hård klungspurt fick avgöra kvällens 64 km, Peter Lindqvist, CK Norrtälje var starkast i den med en segertid på 01:31:32. Själv nöjde jag mig med att vara fotograf, här några av kvällens alla bilder....

En snittlutning på 7.2%...

Här kommer ett gammalt filmklipp från Juni 2008 när jag, Ricke och Mange var nere i Italien. Klippet gjordes en cykelfri dag när vi var ute å reka nya klättringar i bergen runt Riva del Garda/Arco, jag och Ricke kör den dagen efter.

Klättringen upp till Santa Barbara 1170 möh får inte missas om man ska ner till Riva del Garda. Börjar i utkanten på Arco och slingrar sig uppför på skrå längs bergväggen ända upp. Riktigt brant bitvis och i början är det ett parti med 15%, stigningen mätte en snittlutning på 7.2%. Väl upp finns det ingen tid för återhämtning eftersom utförskörningen börjar direkt efter att man passerat toppen. Vilken gudomlig utförskörning man får njuta av på en nu lite bredare bergsväg med mycket fin asfalt. Nere i Loppio är det bara att fylla upp flaskorna med nytt vatten och börja klättringen upp till Santa Barbara och ner till Arco igen så får ni en trevlig dag på cykeln.

Ett par timmar cykelmeck...

Nu börjar det dra ihop sig! Idag är det "bara" 30 dagar kvar till tills jag ska få börja smyga igång med cyklingen igen. Att det inte blir så finns inte, den här gången måste läkeprocessen blir det bra! Sen väntar ett par månader med hårt slit på cykeln för det finns en hel del att ta igen....hua! Men det ska bli så skönt att få komma ut och nöta mil på landsväg och rensa skallen på lite tankar, landsväg i timmar är medicin.

Igår ägnade jag lite tid åt åt att att ge vintercrossen en fin omgång i garaget, vilket ställe! Skön musik, kaffe och ett par timmar cykelmeck, hmhmhmm!