Progressivt EB-pass...

Veckans sista dag och veckans sista pass men även veckans värsta pass är avklarat. Ett vidrigt pass som på något konstigt sätt blir perverst skönt av den nöd och det lidande som man får utstå i i slutet av varje intervall. Progressivt EB-pass eller dödstjugor som det också kallas ibland, kärt barn har många namn. 3 x 20 minuter, 15 minuter på tröskeleffekt --> 4 minuter med 20 % effektökning --> 1 minut med 40% effektökning --> följt av 10 min aktiv vila 100 watt --> å så om igen och idag tre gånger...

Till dagens döds-pass justerade jag ner kadensen lite från senaste döds-passet eftersom jag och mina ben orkar högre effekt men ger lägre puls så. Första 15 minuter från 80 till 78 kadens och följande 4 minuter från 100 till 98 kadens och sista minuten från 110 till 102 kadens. Att sänka kadensen blev ett lyckat drag då jag orkade genomföra hela passet som tänkt och det är första gången. Körde faktiskt också med lite mer effekt också, inte med så mycket mer men en ökning i alla fall. Nu är det bara att ta hand om benen ikväll med Cefar:en så dom är mjuka och fina igen till imorgon fm. då första passet vecka 8 ska köras. Nästa vecka är det slut med dödstjugor och TC/STY men istället dyker TC60/120 och SCI upp...det finns bara olika grader i helvetet!